..att jag berättade för några inlägg sen att jag inte kommer att blogga så mycket här hos mamma (ojämna veckor). Så det har inte blivit nån update alls, tyvärr.
Den här veckan har de inte blitt nå bilder alls och stora delar av veckan har vart ett rent helvete. Så det har nog lite att göra med att jag inte har bloggat. Mitt humör kommer att gå lite upp och ner nu ett tag eftersom jag har ett antal tankar som snurrar i mitt huvud just nu. Men sånt e livet antar jag.

Har ni tänkt på en sak? Där nått skiter sig så säger man ju typ alltid "sånt e livet". Va fan ska man då leva för? Om livet ska skita sig och faktiskt inte kommer gå bra. Jag har då i alla fall inte hört talas om någon som inte haft nått stort och några små problem i livet. Dem flesta går omkring och försöker undvika alla sorters problem men nånting är det alltid. Man kan ha en familj som inte fungerar. Man kan ha varit med om en misshandel eller våldtäckt. Alkoholister i familjen.Övervikt eller undervikt. Inte ha vänner. Vara för annorlunda för att passa in. Eller ett problem som inte verkar så farligt eller stort: att helt enkelt vara blyg. Ja, det finns många problem och alla har sitt största problem och det problemet känns lika jobbigt för den som har det som för en som har ett 100 gånger jobbigare problem. Till exempel: X har blivít misshandlad eller våldtagen av sina egna familjemedlemmar flera gånger men vågar inte säga till nån. Medans Y har bara sin blyghet att oroa sig för. Det känns likadant för båda.
Så åter igen vad ska man leva för om det bara ska skita sig?

Idag va det valborg som de flesta redan vet. Jag firade det med att åka med till sjukhuset när Gabriel skulle göra astmakoll och mamma skulle göra en mammografi. Sen så shoppade jag lite kläder. Dagen avslutades vid brasan med ett antal vänner. Juste, sen kom typ hälften av vännerna med hem till mig och vi dansade och pratade och hade allmänt kul!
Hur har eran valborg vart?

Kram! ♥